Lördagen spenderade vi hemma hos mina föräldrar. Vi åkte upp till hockyrinken där vi kan släppa hundarna lösa utan att dom rymmer iväg på jakt. Riktigt kul att se dom busa omkring och jag tog tillfälle i akt att öva lite inkallning med visselpipa. Han kom så fint så.
Ice tycker dock att Zeb är lika jobbig som en irreterande fluga. Antingen biter Zeb honom i öronen eller fjäskar runt munnen så vart han än vänder sig så är han där.
Ett tag ville Zeb leka med Ice som springer undan lite fint och Bessi försöker leka med Zeb genom att bita honom i benen och på ryggen. Så sprang dom runt en stund. Såg kul ut.

Efter en stund skulle Zeb dricka i vattenskålen var av Bessi tog tillfället att reta honom maximallt. Vattenskålen brukar vara pax men det gällde inte denna gång tyckte Bessi som tog tag i hans ena bakben och drog bort honom ifrån skålen varje gång han just nått fram.
Pappa hjälpte mig att öva på våran läxa till nästa hundkurs.

På kvällen så kom morfar och åt kräftor med oss. Zeb fick order att lämna Ice ifred, vilket han faktiskt höll. Men senare på kvällen ville han leka igen med Ice och fick då stryk på riktigt. Zeb skrek och blev livrädd. Ice hade tröttnat. Sen gav han Ice minst 50 cm eget utrymme. Detta var riktigt nyttigt eftersom han tror att han kan göra pricis som han vill.
Åkte sedan hem på kvällen och han sov som en gris hela natten fram till kl 06.

Söndagmorogon var allt som vanligt. Frukost och pigg Zeb. Han fick sin lunch och vi bestämde oss för att åka till skjuttbanan för att kontrollera kombin inför hundjakten. skjuta älgprovet och träna Zeb på skott. Dock insåg vi att ammon tröt så vi lastade allt och åket iväg till Vårby och Jimmys jobb. Zeb ville in i bilen eftersom han älskar att åka bil då han sover som en stock.

När vi svänger in på parkeringen framför jobbet hör vi hur Zeb blötsligt kräks. Så ut med hund och filtar. Han kräks minst 10 gånger till och magen blir tom. Han blir dämpad och jag rensar ur buren på spyor och erbjuder honom vatten. Han dricker. Sedan dröjer det inte länge förr än han kräks igen. Jag tar honom till gräset där han bajsar diarré. Sedan börjar han dreggla. Det rinner släm och kräks gång på gång. Jag ringer självfallet till Bagarmossens djursjukhus och får rådet att komma in.

Jag ringer ut Jimmy som är och handlar. Han kommer ut och Zeb fortsätter att kräkas och dreggla. Vi fixar iordning allt med bössor och slutstycken. Lastar in Zeb vid Jimmys fötter så vi kan hålla koll och åker till Baggis.

Väl inne har han iallafall slutat kräkas men dregglar mer och mer. Det praktiskt taget rinner ner på golvet och mina byxor eftersom han ligger i mitt knä. Vi skrivs in och får komma till ett rum direkt. Efter tempkoll och genom klämning fick vi gå till röntgen för att se så inget konstigt låg i magen. Dom såg inget som inte skulle vara där men var inte nöjda alls. Veterinären sa att han var konstigt gasig och ville behålla honom över natten. Då trodde jag att jag skulle börja gråta. Veterinären sa att dom inte ville behålla valpar men hade nu inget val.
Under kvällen och natten ge honom dropp och kontrast röntga honom så inget satt fast utan att röntgen upptäckt det.
Hon ringde sedan på kvällen och sa att han var piggare efter droppet och än så länge inte hittat något på röntgen.

På Måndag förmiddag ringde dom igen och sa att Zeb nu var tillräckligt pigg för att få åka hem. Vi fick hämta honom kl 14.

Det var en helt annan hund som mötte oss vid utlämningen, pigg och glad. Båda frambenen rakade med plåster, men hur pigg som helst. Medicin och ett foder som han ska äta några dagar för att lugna magen så fick han komma hem. Dom tror att han fick i sig något som magen inte gillade, blev förgiftad av något eller rent av blev smittad av någon. Men det viktigaste var att han mår bra och inget satt fast i magen.
Så till er som läser: FÖRSÄKRA DIN HUND. Vi är glada att han är försäkrad över öronen.

Väl hemma så tar han igen den tid han inte har fått busa och springa. Fullfart non-stop.

Jag var osäker på om han skulle få gå valpkursen ikväll men så pigg som han är kommer han att gå ikväll. Dock ville veterinären att han inte skulle hälsa på andra hundar på kursen, vilket han ändå inte gör. Blir han för trött får han avbryta och hoppa in i bilen och jag fortsätta men jag tror inte att så är fallet.

Nu sover han och jag ska nog äta lunch.